Får du tillräckligt mycket i tjänstepension och vill du veta hur du kan få mer? Vi svarar på alla dina frågor om tjänstepension.
Avsättning till tjänstepension – hur mycket du får i tjänstepension
Din avsättning till tjänstepension beror främst på vilket kollektivavtal du har.
Avsättningen är normalt 4,5 procent men kan också vara både högre och lägre. I princip alla kollektivavtal har en högre procentsats för den delen av lönen som överstiger 38 438 kr (för 2017) som då kan vara 30%. Ditt kollektivavtal och ålder avgör vilket tjänstepensionsavtal du har och hur mycket som sätts av till dig varje månad.
Här nedanför ser du hur mycket din avsättning till tjänstepension blir varje månad beroende på din månadslön:
Ofta har du möjlighet att själv välja dels hos vilket företag pengarna ska placeras och ibland kan du även välja hur pengarna ska placeras inom det utbud som finns hos det företag du valt. Oftast består halva din tjänstepension av en tryggare del där du bara kan välja vilket företag den ska placeras hos, sedan sköter de resten för att säkerställa att pengarna växer långsamt och tryggt över tid. Den andra halvan har du friare möjligheter att både välja om du vill placera hos exempelvis AMF eller Swedbank och även vilka fonder du sedan vill välja. För denna del kan man då vara aktiv, om man vill, och byta fonder när man så önskar.
Saknar du kollektivavtal?
Om du saknar kollektivavtal kan din arbetsgivare betala in tjänstepension ändå men det är ingen självklarhet. Det är heller inte säkert att beloppet per månad är speciellt stort. Denna förmån är inte självklar i Sverige år 2017 så det är väldigt viktigt att du tänker på detta när du söker jobb eller löneförhandlar. Ta reda på vad som gäller för dig genom att läsa till anställningsavtal om du saknar kollektivavtal.
Din viktigaste förmån från jobbet är tjänstepensionen
Många tänker inte på att deras viktigaste förmån från jobbet inte är friskvårdsbidrag, träning på arbetstid eller ens en extra vecka semester. Den i särklass viktigaste förmånen är att ha ett bra tjänstepensionsavtal. Det gäller alla oavsett lön. För dig som tjänar över 38 438 kr i månaden är tjänstepensionen 30% av allting som överstiger denna nivå, om du har ett bra kollektivavtal. Har man en bra tjänstepension så kan tjänstepensionen blir större än ens statliga pension när man blir pensionär. Du kan alltså få mer än dubbelt så mycket i pension om du tjänar bra och har tjänstepension än om du saknar tjänstepension.
Löneväxling till tjänstepension
Löneväxling till tjänstepension innebär att man avstår bruttolön för att få extra tjänstepension istället. Eftersom arbetsgivaravgiften är lägre på pensionsavsättning än på lön så kan man få 105,8% av den bruttolön man avstår i extra tjänstepension utan extra kostnad för arbetsgivaren. Löneväxling innebär att man avstår lön idag för att få pension efter att man fyllt 55 år. Man låser alltså pengarna över lång tid och det går inte att ångra om man senare av någon anledning behöver pengarna.
Löneväxling ska aldrig göras om man tjänar mindre än 41 359 kr i månaden (8,07 inkomstbasbelopp) för då minskar man sina allmänna och kollektivavtalade ersättningar såsom sjukpenninggrundande inkomst och föräldrapenningen. Även den lagstadgade ålderspensionen minskar om man kommer under denna nivå. Se därför till att alltid ha minst ca 42 000 kr kvar i bruttolön efter löneväxling.
Tjänar du mycket och har stort privat sparande så kan det vara värt att löneväxla en del för att slippa betala hög marginalskatt. Nackdelen är att du låser pengarna till pensionen och får betala skatt då istället. Idag kan man ta ut tjänstepension utan att betala skatt om man bor i Portugal men det kryphålet är på väg att stängas.
Använd löneväxling som ett argument för att få högre lön
Om du helt saknar tjänstepension, eller har låg tjänstepensionsavsättning, så kan du argumentera för högre lön för att kompensera din låga tjänstepension genom löneväxling. Exempelvis betalar fintechbolag som Klarna, Qliro, Spotify med fler inte lika höga tjänstepensioner som storbanker och försäkringsbolag, trots att de konkurrerar om samma personal. För de som jobbar på sådana bolag finns det goda skäl att argumentera för högre lön så de kan löneväxla till sig en tjänstepension i nivå med vad de hade fått på en vanlig bank eller försäkringsbolag. Läs mer om vad som händer om ditt företag saknar kollektivavtal och vad du då kan göra.
Välj aktivt bort efterlevandeskydd och få arvsvinster istället för att få mer tjänstepension
Att välja bort sitt efterlevandeskydd är för många ett bra sätt att höja pensionen. Din familj får då inte din pension om du dör men du kan istället få arvsvinster från alla andra som gjort samma val som dig, vilket i längden kan ge upp till 20 procent mer i pension. Läs mer om vad efterlevande skydd är och hur du tar reda på om du redan har valt bort det eller inte.
Placering av tjänstepension utifrån din situation
Hur du ska placera tjänstepensionen beror på din ålder, riskvilja och vad du tror om framtiden. Vi ger inte några individuella råd men vi har skrivit ett inlägg om 7 saker att tänka på vid ett möte med en pensionsrådgivare.
Branscher med bästa tjänstepensionsavtalen
Jobba åt staten, det ger dig bäst pensionsavtal. Du får 6 procent av lönen upp till 38 438 kronor och 31,5 procent av lönen på den del som överstiger det beloppet.
Även försäkringsbranschen och storbank är bra arbetsgivare om man vill ha stor tjänstepension. Arbetar man på Folksam tillhör man kooperationens tjänstepensioner och går under avtalen KTP1 eller KTP2 beroende på ålder. Andra försäkringsbolag som Skandia har försäkringsbranschens pensionsavtal, FTP, där man kan gå under FTP1 eller FTP2 beroende på ålder. Allra bäst avtal har de äldre medarbetarna. De yngre medarbetarna inom FTP1 får 4,7% på lön upp till 38 438 kr och 30,3% på lön som överstiger 38 438 kr. Utöver detta får de sjukpension och efterlevande skydd, vilket finns inom de flesta pensionsavtal.
Bankernas tjänstepensionsavtal ger 4,5% respektive 30% avsättning i normala fall men det kan vara förhandlingsbart så kontrollera det innan du skriver på ditt avtal.
Dessa exempel avser en ung nyanställd person. För äldre personal kan mer förmånliga villkor gälla.
Flexpension ger mer i pension eller kortare arbetstid när du blir äldre
Många avtalsområden har infört något som kallas flexpension. Flexpension innebär i korthet att din arbetsgivare sätter undan extra pension åt dig som du kan använda precis som resten av din pension. Du kan dock om du vill använda pengarna från flexpension till att gå ner i arbetstid från 60 till 62 års ålder (beroende på vilket avtalsområde du tillhör) fram till pensionen. Om du vill veta mer om hur stor flexpension du har och om ditt avtalsområde har avtalat om en flexpension så rekommenderar vi att du läser vår fördjupning om allt du behöver veta om flexpension för att ta beslut om när du kan pensionera dig.
Branscher med sämsta tjänstepensionsavtalen
Till och börja med är det alla arbeten som inte har kollektivavtal eftersom arbetsgivarna sällan ger bättre än kollektivavtalen även om det vore teoretiskt möjligt. Anledningen är att de som söker jobb inte tänker så mycket på tjänstepensionen så då nöjer de sig ofta så länge arbetsgivaren ger 1-2 procent utan att reflektera eller jämföra med andra arbetsgivare.
Flera viktiga saker att tänka på om du anlitar en pensionsrådgivare
Att anlita en rådgivare för att göra en genomgång av sin ekonomi, sitt sparande och sin pension kan vara en bra investering. Kortfattat så är dessa saker viktigast att tänka igenom innan mötet:
- Vad vill du få ut av mötet? Tänk igenom vad du vill få hjälp med. Rådgivare kommer förmodligen vilja sälja saker och helt plötsligt kan ni sitta och prata om försäkringar när du egentligen ville se över pensionen.
- Vilken tidshorisont har du i ditt sparande? Fundera på när du behöver pengarna.
- Vilken riskvilja har du? Tänk inte på hur mycket du vill få i avkastning. Tänk istället på hur mycket är du beredd att förlora. Är du beredd att förlora hälften? Allting? 10% av beloppet? När du tänker den typen av tankar kommer du närmare din faktiska riskvilja än om du tänker på hur mycket du vill tjäna på dina investeringar.
Väl på mötet kan det vara bra att fråga några saker:
- Har rådgivaren Swedsec licens?
- Skiljer sig provisionen rådgivaren får mellan olika alternativ?
- Föreslår rådgivare några billiga indexfonder med låg avgift? Om inte, fråga varför rådgivarens alternativ är bättre än billiga indexfonder. Köper du rådgivarens förklaring eller känns det som att rådgivaren tjänar sämre på att sälja på dig indexfonder?
Här hittar du fler bonustips inför mötet med pensionsrådgivaren som gör att den inte vågar försöka lura dig.
Samla ihop fribrev för att slippa flera fasta avgifter
Fribrev får du när du byter arbetsgivare. Din förra arbetsgivare skriver då ett fribrev som betyder att de satt undan pengar till din tjänstepension som du kan ta med dig och placera var du vill. Många placeringsformer för tjänstepension har både en fast avgift och en rörlig avgift. Den fasta avgiften kan vara exempelvis 100 kr per år. Om du bara jobbat 1 år hos en arbetsgivare och fått några tusen kronor i tjänstepension så kommer denna fasta avgift på 100 kr per år att äta upp både den avkastning du får och ditt kapital. Innan du går i pension så har avgiften ätit upp större delen av din avsättning till tjänstepension eller i värsta fall hela kapitalet.
För att slippa ha många fasta avgifter för varje fribrev kan man slå ihop dessa eller samla fribrev som det heter. Ett sådant bolag som löser det är Pensiono som har flera välkända näringslivsprofiler som ägare, bland annat tidigare finansmarknadsminister Peter Norman och Spiltan Fonder.
Hur stor är en normal tjänstepension?
Hur stor en normal tjänstepension är beror på två saker, hur mycket pengar genomsnittssvensken sparat ihop och under hur lång tid den planerar att ta ut sin tjänstepension.
Enligt Statistiska centralbyråns rapport ”Sveriges ekonomi – statistisk rapport nr 4 2018” var den samlade tjänstepensionen i Sverige värd 2 304 miljarder kronor vid utgången av 2017.
De som får tjänstepension är mellan 25 och 64 år gamla. I denna åldersgrupp finns det 5 217 000 personer enligt SCB:s Befolkningspyramiden. De som har sparad tjänstepension är dock även de som redan är pensionärer. Om vi lägger till de mellan 65 till 74 år så blir det totala antalet människor 6 331 000 st i åldersgruppen 25 till 74 år. Enligt Pensionsmyndigheten får 9 av 10 tjänstepension. Om vi antar att det gäller denna åldersgrupp så har alltså 5 698 000 människor tjänstepension.
Delar vi total tjänstepension på antalet människor som har tjänstepension så har vi i genomsnitt 404 000 kr i tjänstepension. Vad säger då detta? Inte speciellt mycket. Detta är ett genomsnitt utifrån antaganden ovan och det inkluderar både 25-åringar som fått sin första lön och 65-åringar som sparat ihop pengar hela livet och nu ska börja leva av sin tjänstepension.
Det viktiga är inte vad andra har utan vad du själv har. Logga in på Min pension för att se hur din tjänstepension och samlade pension ser ut. Där kan du också göra en prognos över framtida pension.